Gud så demokratiskt. Debatten.

Nu är det klart vilka som ställer upp för att anfalla och försvara sina färger under mitt Almedalsseminarium "Gud så demokratiskt." som jag håller tillsammans med Gudrun Schyman och Lennart Koskinen.

De rödgröna representeras av:
Hanna Cederin (Ung vänster)
Mattias Vepsä (SSU)
Jacop Dalunde (Grön ungdom)

Alliansen representeras av:
Christoffer Fagerberg (LUF)
David Högberg (KDU)
Erik Bengtzboe (MUF)
Magnus Andersson (CUF)

Varmt välkomna till S:t Hansskolans aula i Visby, måndag 5 juli mellan 9.00-10.00!

Gud så demokratiskt.

På vilket sätt är retorik en förutsättning för demokrati? Och vad är retorik? Man brukar säga att PR- konsulter klär bruden och samhällskritiker klär av henne. Metaforen är uttjatad och död. Tycker vi.

Under denna timme får du verktyg att övertyga andra och insikter hur du själv låter dig övertygas. Att användas i en snar framtid. Hoppas vi. För är Sverige egentligen en öppen demokrati? Vi genomlyser myten om att alla i Sverige kan vara med och påverka.

Kom och lyssna på Gudrun Schyman (Fi), Lennart Koskinen (Biskop Visby stift) och Camilla Eriksson (Retorikiska) när de i ett rasande tempo går igenom retorikens historia samt retorikisk teori och praktik som avslutas med en debatt-tävling mellan riksdagens ungdomsförbund i två lag: Alliansen mot de Rödgröna.

Vem vinner debatten? Din röst räknas. På riktigt.

Var? När? S:t Hansskolans aula, måndag 5 juli mellan 9.00-10.00. Visby. Du kan anmäla din närvaro på FB här: http://bit.ly/aH1paQ

Varmt välkomna!

Partiledardebatt Reinfeldt

Dagens maratondebatt var mycket intressant.

Statsministerns tal bygger på tre argument för varför Alliansregeingen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet är värda att bli omvalda.

Första påståendet värnar full sysselsättning, att alla får jobb efter egen förmåga. De tre bevisen som underbygger påståendet är alla av logos eller nyttans karaktär. Här radar Reinfeldt upp tre konsekvenser av regeringens politik: 1) mer lönsamt att jobba - mer än 1000 kronor mer i månaden i plånboken. 2) sänkt kostnader för att anställa och 3) arbetsstödet har gjorts om. Han lyckas även få till en minnesvärd formulering kring arbetsförmedlingen: "De har blivit vad de heter". Med lite mer knåpande hade den formuleringen verkligen kunnat lyfta en annars faktatyngd del av talet.

"Mot oss står de rödgröna". Ett refutatio i antågande, men här byter han strategi. Här blir påståendet om ideologiska skiljelinjer uppbackade av ethosbevis - karaktär och moral. "Mot en arbetslinje står en bidragslinje".

Avslutningen rundar av snyggt: "Om detta blir det strid. Om detta blir det strid i höstens val. Vi tänker ta strid för arbetslinjen". En parafras där orden upprepas och används på olika sätt med ett tricolon och ett klimax hamrar Fredrik Reinfeldt in slutsatsen som avslutas med en repetition av budskapet "Människor ska kunna få jobb efter arbetsförmåga".

Statsministerns andra argument för att bli omvald är arbetet med att fortsätta freda en ekonomi i balans. Här är bevisföringen uppdelad i tre med var sin tagen från var sin del av retorikens tårta (ethos, logos, pathos). Detta gillar jag. Det är mycket lättare att hitta anledning att hålla med om och låta sig övertygas om påståendet backas upp av olika slags bevis.

I detta stycke lyckas Reinfeldt även få till bilder av olika slag. Bilder är mycket bra att använda i alla slags framställningar för de ökar sannolikheten att lyssnarna kommer ihåg budskapet. Vad tycker ni om följande? "I nära två års tid vaknade jag närmast varje morgon till körer av rop på...", "statens hägn" och "skattebetalarnas knä". De är alla metaforer.

Dessutom letar sig ytterligare en anaforisk tricolon med klimax in: "Varenda dag, varenda vecka, varenda månad". Kraftfullt! Han hade dock med fördel kunnat nyttja kroppen bättre för att understryka och driva detta budskap.

Det sista argumentet "Vårt tredje uppdrag är välfärdskvaliteten" är dock väldigt tråkigt byggt. Vad hände? Tog orken slut? Påstående efter påstående staplas på hög, utan bevis. Visioner om vad han vill göra är visserligen klokt tänkt, men måla framtiden i färger och inte i abstrakta ord som rinner in genom ena örat och ut genom det andra. Tack.

Peroratiot sammanfattar budskapet ordentligt, slänger en känga mot oppositionen och avslutar sedan statsministerns tid i talarstolen med orden "I detta viktiga vägval hoppas jag att svenska folket fattar ett klokt beslut". Det här tar jag med alla mina kunder: sluta innan. Låt mottagaren av dina ord lösa det allra sista själva. Då blir budskapet starkare och vi kommer lättare ihåg vad du sa. Vi förstår det osagda. Det kloka beslutet enligt Reinfeldt är naturligtvis? Precis. Ni fattade också.

Intellektuell härskarteknik

Martin Ezpeleta har skrivit ett underbart levande inlägg om intellektuell härskarteknik som jag inte kan låta bli att läsa om och om igen. Han är inte bara rolig, utan även väldigt välformulerad. Stilnivån är hög och jag finner flera ord som jag inte stöter på dagligdags. Gillas och uppmuntras starkt från detta håll!

Han använder med bravur den retoriska stilfiguren asyndeton. Det råkar även vara en av mina personliga favoriter. Asyndeton använder inga konjunktioner, ord som binder samman meningarna. Det blir ganska raka, råa ordflöden. Prova läsa följande brottstycke och känn efter hur det känns.

"Vi står tysta. Förlamade. Svettiga. Ordlösa.
Fram till nyss har vi känt oss delaktiga, vi har varit delägare i debatten."

Jag är förtjust i formen för att man genom den styr vart betoningar och pauser ska tas. De är särskilt användbara vid talskrivning. Jämför med hur det skulle ha låtit om allt var sammanskrivet i en enda mening. Jag är även väldigt förtjust i hans metaforiska beskrivning av citat:

"Citaten är retorikens anabola steroider, fiktiva diskursiva muskler. Vi låter en beprövad och oss överordnad auktoritet göra grovjobbet och frigör oss från ansvaret att ha en egen fristående åsikt."

Allitterationen i slutet hos frigör och fristående sjunger skönt i min själ.

När det gäller citatanvändning i argumentationssammanhang argumenterar Ezpeleta att det viktiga i ett citat är inte innehållet, utan vem det är man citerar. Citat förbrukas och förlorar tyngd ju mer populära de blir. Han menar vidare att det är helt ok att hitta på egna citat och tänk på att skapa mervärde. Bra riktlinjer.

För avslöjande om hur allt detta leder till intellektuell härskarteknik hänvisar jag till hans inlägg som du hittar här. Tack Martin!

Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår

Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Lagerkvist. Och igår sprangs det för ångestens skull, deras strupars sår, deras skri i världen på Götgatan. 209 meter. Och jag går förbi affischen som uppmärksammar mig på loppet. Där står "Ett litet skrik från en människa, ett stort vrål för mänskligheten". Det är en stilig parafrasering på det mer välkända "One small step for man, a giant leap for mankind". Som i sin tur är en mycket stilig antithesis.

Antithesis betyder "sätta-upp-mot". Stilfiguren nyttjar alltså motsatsord. Det är en enkel och mycket vanlig stilfigur som som oftast gör jobbet att skapa uppmärksamhet för ditt budskap.

För mer information om loppet, läs artikeln på Svd. Magnus Liam Karlsson har tagit bilden.

Aristoteles standardlista

Det är bara att erkänna: jag gillar listor. Listor är för mig kondenserad kunskap i snabb överblickbar form. Naturligtvis behöver man oftast djupare förståelse kring på vilket sätt listorna tagits fram och hur dessa på bästa sätt kan nyttjas, men jag tänker att det inte känns fel med några listor här på Retorikiska.

Först ut är Aristoteles (384-322 f. Kr.). Han skrev samman följande standardlista att användas i samband med anfall och försvar. Dvs, som oftast i politiska sammanhang. Med tanke på att den politiska valupptakten redan inträtt tycker jag att det kan vara en passande utgångspunkt. (Tack Hanefalk, 2004 för sammanställningen).


Aristoteles standardlista

1. Det större och det mindre. Kan det som hänt inordnas i något större eller kan man anse att det inträffade kan jämföras med något mindre allvarligt?
2. Motsatser. Kan man relatera till händelsens eller sakens raka motsats?
3. Relativa begrepp. Kan man relatera det som hänt till något annat?
4. Tid. Tiden för händelsen kan påverka dess betydelse.
5. Definition. Kan du omdefiniera det som hänt?
6. Uppdelning. Kan du dela upp händelsen eller saken så att den framstår i en annan dager?
7. Induktion. Kan du utgå från händelsen eller saken och inducera dig bakåt till dess premisser och/eller förutsättningar som är den verkliga orsaken till händelsen och/eller saken?
8. Analogi. Kan du finna analogier till saken eller det som hänt?
9. Alternativa (sannolika) förklaringar. Kan du finna, eller förneka, alternativa förklaringar till saken eller det som hänt?
10. Motsägelser. Kan du finna inkonsekvenser och saker som är svårförklarliga i det som hänt?

Politisk reklam

Undertecknad, en mycket politiskt intresserad kommunikatör, kan inte låta bli att förundras över hur tidigt valrörelsen gick in i ett reklamläge denna gång. Vi hade partiledardebatter i januari och nu börjar de första reklamkampanjerna synas på gator och torg. Och vi skriver mars.

Dagens retorikiska tankar kretsar kring Socialdemokraternas lokala Stockholmskampanj med Carin Jämtin. På väg till ett glas översköljdes jag av budskapen i tunnelbanan. Naturligtvis blev det ett samtalsämne. Jag kunde inte låta bli. Och personen i fråga hade också noterat dem. Kommunikationens första steg – uppmärksamhet – var därigenom nådd. Inte bara det, personen i fråga kunde också citera flera av budskapen. Låt oss hålla intelligens och specialintresse utanför det hela, min övertygelse är att det handlar om smart nyttjande av klassisk retorik.

Här är budskapen i den ordning de satts upp i tuben:

”Fler som söker jobb, eller fler jobb att söka?”, ”Sverige tjänar på att Stockholm är bäst.”, ”En öppen fritidsgård kostar pengar. En stängd kan kosta hur mycket som helst.”, ”Stockholms unga behöver bra betyg. Och fler ettor.”, ”Barn ska få välja skola, men skolan ska inte få välja barn.”

Gå nu igenom vilka av budskapen du kommer ihåg. Blunda. Tillbaka? Låt mig gissa. Du kunde lätt härröra budskapen kring skolan och jobben. Många kommer ihåg copyn för fritidsgården. Några av er klarade den med betyg och ettor och nästan ingen kom ihåg att ”Sverige tjänar på att Stockholm är bäst”. Varför? Retorik.

”Fler som söker jobb, eller fler jobb att söka?” och ”Barn ska få välja skola, men skolan ska inte få välja barn.” är båda skrivna i antimetabolens form. Mitt sällskap kunde citera dessa två. Antimetabole betyder kasta-om-mot och innebär att man kastar om orden från första delen av satsen i den andra. Andra mer kända formuleringar är "Don't ask what your country can do for you, ask what you can do for your country". Dessutom har vår hjärna en viss förkärlek för mönster. Det blir lättare att hänga upp det på de krokar som registrerar i minnets vinklar och vrår. Jag har tidigare felaktigt förväxlat denna stilfigur med kiasm. Lätt hänt. De är väldigt lika.

”En öppen fritidsgård kostar pengar. En stängd kan kosta hur mycket som helst.” Motsatsorden banar väg för den sinsemellan motstridiga beskrivningen. Och vi får en tankekullerbytta. Enantiosis. Detta mönster skapar energi och katapulterar budskapet framåt. Den stängda kostar mer. En förvåning. En paradox. Som minnet registrerar.

”Stockholms unga behöver bra betyg. Och fler ettor.” Här leker copyn med det gamla betygssystemet där en femma var bäst och en etta sämst. Men ettan står även för bostäder. Inom kommunikation brukar vi tala om associationsbredd. Och här är det brett. Förmodligen för brett, eftersom ingen jag testat den på förstår budskapet.

Sedan kommer vi till den jag inte förstår överhuvudtaget. ”Sverige tjänar på att Stockholm är bäst”. Här tror jag politruckerna drev igenom något mot reklambyråns rekommendationer. Åtminstone hoppas jag att det var så. Copyn är nämligen riktigt dålig, på många sätt och vis. Men idag är ingen dag för publika sågningar.