onsdag 24 mars 2010

Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår
















Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Lagerkvist. Och igår sprangs det för ångestens skull, deras strupars sår, deras skri i världen på Götgatan. 209 meter. Och jag går förbi affischen som uppmärksammar mig på loppet. Där står "Ett litet skrik från en människa, ett stort vrål för mänskligheten". Det är en stilig parafrasering på det mer välkända "One small step for man, a giant leap for mankind". Som i sin tur är en mycket stilig antithesis.

Antithesis betyder "sätta-upp-mot". Stilfiguren nyttjar alltså motsatsord. Det är en enkel och mycket vanlig stilfigur som som oftast gör jobbet att skapa uppmärksamhet för ditt budskap.

För mer information om loppet, läs artikeln på Svd. Magnus Liam Karlsson har tagit bilden.

måndag 22 mars 2010

Aristoteles standardlista

Det är bara att erkänna: jag gillar listor. Listor är för mig kondenserad kunskap i snabb överblickbar form. Naturligtvis behöver man oftast djupare förståelse kring på vilket sätt listorna tagits fram och hur dessa på bästa sätt kan nyttjas, men jag tänker att det inte känns fel med några listor här på Retorikiska.

Först ut är Aristoteles (384-322 f. Kr.). Han skrev samman följande standardlista att användas i samband med anfall och försvar. Dvs, som oftast i politiska sammanhang. Med tanke på att den politiska valupptakten redan inträtt tycker jag att det kan vara en passande utgångspunkt. (Tack Hanefalk, 2004 för sammanställningen).


Aristoteles standardlista

1. Det större och det mindre. Kan det som hänt inordnas i något större eller kan man anse att det inträffade kan jämföras med något mindre allvarligt?
2. Motsatser. Kan man relatera till händelsens eller sakens raka motsats?
3. Relativa begrepp. Kan man relatera det som hänt till något annat?
4. Tid. Tiden för händelsen kan påverka dess betydelse.
5. Definition. Kan du omdefiniera det som hänt?
6. Uppdelning. Kan du dela upp händelsen eller saken så att den framstår i en annan dager?
7. Induktion. Kan du utgå från händelsen eller saken och inducera dig bakåt till dess premisser och/eller förutsättningar som är den verkliga orsaken till händelsen och/eller saken?
8. Analogi. Kan du finna analogier till saken eller det som hänt?
9. Alternativa (sannolika) förklaringar. Kan du finna, eller förneka, alternativa förklaringar till saken eller det som hänt?
10. Motsägelser. Kan du finna inkonsekvenser och saker som är svårförklarliga i det som hänt?

fredag 19 mars 2010

Politisk reklam

Undertecknad, en mycket politiskt intresserad kommunikatör, kan inte låta bli att förundras över hur tidigt valrörelsen gick in i ett reklamläge denna gång. Vi hade partiledardebatter i januari och nu börjar de första reklamkampanjerna synas på gator och torg. Och vi skriver mars.

Dagens retorikiska tankar kretsar kring Socialdemokraternas lokala Stockholmskampanj med Carin Jämtin. På väg till ett glas översköljdes jag av budskapen i tunnelbanan. Naturligtvis blev det ett samtalsämne. Jag kunde inte låta bli. Och personen i fråga hade också noterat dem. Kommunikationens första steg – uppmärksamhet – var därigenom nådd. Inte bara det, personen i fråga kunde också citera flera av budskapen. Låt oss hålla intelligens och specialintresse utanför det hela, min övertygelse är att det handlar om smart nyttjande av klassisk retorik.

Här är budskapen i den ordning de satts upp i tuben:

”Fler som söker jobb, eller fler jobb att söka?”, ”Sverige tjänar på att Stockholm är bäst.”, ”En öppen fritidsgård kostar pengar. En stängd kan kosta hur mycket som helst.”, ”Stockholms unga behöver bra betyg. Och fler ettor.”, ”Barn ska få välja skola, men skolan ska inte få välja barn.”

Gå nu igenom vilka av budskapen du kommer ihåg. Blunda. Tillbaka? Låt mig gissa. Du kunde lätt härröra budskapen kring skolan och jobben. Många kommer ihåg copyn för fritidsgården. Några av er klarade den med betyg och ettor och nästan ingen kom ihåg att ”Sverige tjänar på att Stockholm är bäst”. Varför? Retorik.

”Fler som söker jobb, eller fler jobb att söka?” och ”Barn ska få välja skola, men skolan ska inte få välja barn.” är båda skrivna i antimetabolens form. Mitt sällskap kunde citera dessa två. Antimetabole betyder kasta-om-mot och innebär att man kastar om orden från första delen av satsen i den andra. Andra mer kända formuleringar är "Don't ask what your country can do for you, ask what you can do for your country". Dessutom har vår hjärna en viss förkärlek för mönster. Det blir lättare att hänga upp det på de krokar som registrerar i minnets vinklar och vrår. Jag har tidigare felaktigt förväxlat denna stilfigur med kiasm. Lätt hänt. De är väldigt lika.

”En öppen fritidsgård kostar pengar. En stängd kan kosta hur mycket som helst.” Motsatsorden banar väg för den sinsemellan motstridiga beskrivningen. Och vi får en tankekullerbytta. Enantiosis. Detta mönster skapar energi och katapulterar budskapet framåt. Den stängda kostar mer. En förvåning. En paradox. Som minnet registrerar.

”Stockholms unga behöver bra betyg. Och fler ettor.” Här leker copyn med det gamla betygssystemet där en femma var bäst och en etta sämst. Men ettan står även för bostäder. Inom kommunikation brukar vi tala om associationsbredd. Och här är det brett. Förmodligen för brett, eftersom ingen jag testat den på förstår budskapet.

Sedan kommer vi till den jag inte förstår överhuvudtaget. ”Sverige tjänar på att Stockholm är bäst”. Här tror jag politruckerna drev igenom något mot reklambyråns rekommendationer. Åtminstone hoppas jag att det var så. Copyn är nämligen riktigt dålig, på många sätt och vis. Men idag är ingen dag för publika sågningar.