Det har knappast undgått någon som läser denna blogg (eller följer FB-sidan, eller twitter) att jag hållit på att skriva en bok ett tag nu. "Retorikiska. På svenska." heter den. Och det är precis som de säger: Det stora arbetet med boken startar när du lämnar in den till förlaget. Det spelar ingen roll att jag läst varenda text mer än femtio gånger. Det spelar ingen roll att jag korrläst, att andra korrläst, att andra kommenterat. Jag skriver utifrån mitt perspektiv och min redaktör läser utifrån generella läsares perspektiv. Det tar tid.
Hon reviderar min text, jag reviderar hennes revideringar och sedan reviderar hon mig igen. Jag godkänner det mesta, hon accepterar att jag inte accepterar allt. Lärorikt. Men nu har vi lagt in högsta växeln för att bli klara med allt innan semestrarna. Ja, eller hennes. Är man egenföretagarare som undertecknad jobbar man när man har uppdrag, men jag tror att det blir rätt lugnt i juli efter Almedalen. Men jag säger inte nej!
Den här känslan av att vara klar med boken och gå och ta ett glas bubbel på Grand har infunnit sig flera gånger. Sedan kommer insikten. Inte än. Tänker att nu är det högsommarvärme och jag vill med lätta steg i ett par snygga klackskor slinka ned i en schysst utomhusbar, slappna av - på riktigt - och känna att nu, nu är jag framme.
Snart. Snart är jag där.
Attans att nästa bok redan tagit form. Det kliar i fingrarna. Jag vill börja igen. Det är något med att börja nya projekt som tilltalar mig. Starkt. Men jag ska hålla i mig. Samla tankar i den del av minnet som arkiverar. Och på datorn i den utvalda mappen.
Jag gör denna gång som Per Robert Öhlin gör. Jag har skrivit bokens titel först. För inspirationens skull. Ska bara få den första utgiven först.
Journalistik i en illiberal tid
3 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar