måndag 13 september 2010

En kompletterande fundering till inlärningen av topikläran

Som nu varande student vid Retorikkonsultprogrammet och samtidigt verksam som juniorkonsult hinns inte alltid allting med. Föreläsningar kan bli lidande på grund av jobb, sjukdom eller annat, det är inget ovanligt. Då våra kära lärare förutsett att samtliga studenter inte kommer att närvara vid samtliga föreläsningar har de vänligt nog satt ihop kompletteringsuppgifter till oss, enbart för att hjälpa oss att ta till oss den kunskap vi gått miste om vid föreläsningstillfället då givetvis.

Förra veckan var ett sådant tillfälle då en föreläsning missades och således skrivs nu nämnda kompletteringsuppgift. En intressant tanken slår mig då jag sitter och skriver; kan det vara som jag tycker mig ana att Maria Wolrath Söderberg skriver i sin bok "Finns det genvägar till klokhet?": att topikläran är något mer än enbart en metod för att samla stoff till mitt tal utifrån mitt eget talarperspektiv? Wolrath-Söderberg säger nämligen något intressant när hon belyser det faktum att bruket av topikläran hjälper oss att inventera andra människors ”försanthållanden, referensramar, förståelseramar (…)”. Detta skulle kunna tolkas som att topikläran alltså inte enbart är ett medel för talaren att utifrån ett sändarperspektiv hitta stoff till ett tal; utan också och kanske framför att ett sätt för densamma att hitta material som kan förklara det innehåll som talaren vill framför på ett sätt som mottagarna kan ta till sig. Detta snuddar vid semiotikens kommunikationsteorier när de behandlar sändare och mottagare samt hur dessa står i relation och förhållande till varandra. Tål att fundera vidare på... Nu åter till böckerna!

1 kommentar:

  1. Topiken är ingenting annat än det som vi tar för givet, våra grunduppfattningar som vi oftar använder utan att rannsaka dem. Topiken ska inte göras till ett slags teknik. Det visar sig i det som talaren väljer, dennes sätt att resonera osv. Och kännedomen om de andres sätt att tänka är det som får talaren att anpassa sitt tal för att påverka. Sedan har topiken kommit att uppfattas som förgivettagna fraser som alla använder under en viss tid eller i ett viss samhällskultur. Är man bara ute efter att manipulera och övertyga, då kan man utgå från detta. Men vad som borde eftersträvas i dagens samhälle är att försöka få klarhet om vad vi menar, komma fram till kloka slutsatser och bedömningar. Den konsultretoriken som prånglas ut idag är en björntjänst.

    SvaraRadera