Hur en jurist argumenterar

Eller så har hon en talskrivare som skrivit åt henne. Varför hymla (jag är en sådan). Det blir vanligare och vanligare. Det är i alla fall riktigt bra. För enkelhetens skull utgår jag dock från Leijonhufvud som författare. Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, vet hur man gör. I ett inlägg på SvD kring den lag om samtycke vid sex som är ute på remiss använder hon flera stycken.

Hon börjar med att att klargöra utgångspunkten för sin debattartikel – den statliga utredningen kring lag om samtycke vid sex. Och smyger direkt in argumentation. Ordet "äntligen" kan läsas som en semiotisk beteckning - hon värderar förslaget redan i första meningen.

På detta följer en uppradning av olika remissinstansers avstyrkande åsikter. I citatform. Citatens styrka ligger i att du använder andras ord för att stärka din egen sak, och detta gör Leijonhufvud utstuderat väl.

Direkt efter andras ord lägger hon in egna. I form av en tankevändning som utmynnar i en jämförelse. ”Tänk om det handlade om något annat förslag till ökat straffskydd, till exempel skydd mot våldtäkt inom äktenskapet... … Tillämpa remissinstansernas argumentation på den frågan - och hör hur det låter”. Här ger hon en aktiv uppmaning och eftersom det är en skriven text kan jag faktiskt göra det, för mig själv. Så det gör jag. Jag blir således medskapare till Leijonhufvuds argumentation och binds starkare till att låta henne påverka mitt ställningstagande.

I samma stycke smyger hon in några rader fakta om historik kring brottsbalken som ytterligare förstärker argumentationen i detta stycke. Hon vet vad hon talar om. Fakta sipprar in och kan i bästa fall låtas generaliseras till att inkludera hennes tyckande. Farligt om du inte ser upp!

Sedan upprepar hon tidigare uppradning av remissinstanser för förstärkning.

Efter detta följer en lång, argumenterande retorisk fråga. Som vi som läser naturligtvis kommer att besvara för oss själva. För det gör vi när en fråga ställs. Och det är smart eftersom det aktiverar läsaren. En aktiv läsare kommer att komma ihåg mer av det hon läst. Så ställ frågor.

Till sist använder hon exemplets kraft när hon tar med ställda, i hennes öra irrelevanta, frågor från våldtäktsrättegångar: ”Brukar du ligga med killar första gången du är ute med dem?”.

Debattartikeln innehåller mycket mer men dessa exempel är tillräckliga för denna krönikas syfte.

Alltså, när du argumenterar kan du använda beteckningar och påståenden+bevis. Dessa bevis kan grupperas i formen citat, jämförelser, fakta/statistik samt exempel. Utöver dessa två former av argumentation kan du argumentera utifrån den retorikiska varianten av logikens slutledning med överpremiss, underpremiss och slutsats (syllogism).

Återkommer när jag hittar den varianten, gör Camilla

Ord gör skillnad - 2

Vinca LaFleur från West Wing Writers gästade nyligen oss på Gullers Grupp. Vinca var talskrivare för President Clinton och hon delade generöst med sig av sina erfarenheter till oss.

Det finns sätt som är effektivare än andra. En är att göra jämförelser.

USA var för tillfället på kant med FN då de inte betalat sin utlovade del för verksamheten. Oavsett anledning nådde situationen en kulmen. Det var dags för den demokratiske presidenten att övertyga det republikanska parlamentet om att denna avgift skulle betalas in. Snarast. Nu förehöll det sig så att kostnaden överensstämde väldigt väl med kostnaden för ett enda B2-plan. Skulle parlamentet förstå storleken på avgiften? Ja. Var det en lämplig liknelse att göra vid det här tillfället? Nej. Republikanerna är mer John Wayne än moder Teresa. Sannolikheten var stor att liknelsen tänkt att hjälpa istället skulle stjälpa förslaget.

En annan är att hålla budskapet och argumenten enkla och konkreta. Tänk att det ska vara så enkelt att förstå alla delar av ditt budskap att alla förstår allt första gången du förklarar. Var konkret. Var specifik i detaljerna. Detta skapar krokar för minnet och gör det lättare för folk att komma ihåg. Prata om något på ett sådant unikt sätt att ingen annan kan beskriva det likadant. Men håll er långt borta från faktalistor. Den mänskliga hjärnan klarar av att hålla 7 +/- 2 i minnet. Välj färre i alla fall. Om det är möjligt är det mer framgångsrikt att fokusera på ett, kanske två och maximalt tre budskap. Gör det enkelt för publiken att ta till sig och låta sig övertygas.

Att hålla språket enkelt är skilt ifrån att lägga sig på en alltför låg kunskapsnivå. Ett sätt att kombinera enkelhet och konkretism är att bli specifik och gå in på detaljer. Men välj en bild som är enkel att ta till sig. Vilket av följande två exempel tycker du skulle passa bättre om du skulle tala om Sverige inför amerikaner?

Sverige är ett 410 929 km² stort land. Eller Sverige är ungefär lika stort som Californien.

Så, hur löste sig problemet med USAs skuld till FN? Man konkretiserade och förenklade miljontals dollar så att summan blev överskådlig. Argumentationen byggde på att skulden slogs ut på hela USAs befolkning och siffrorna kunde bytas ut mot en biobiljett. Skulle amerikanerna kunna säga ja till att stödja FN genom att avstå densamma? Demokraterna fick med sig republikanerna och skulden betalades.

Välj dina ord väl. Det är orden som övertygar. Eller inte.