Flyttat

Bästa läsare,

jag har flyttat. Som vanligt har jag inte packat upp alla kartonger ännu, men ni är hjärtligt välkomna att titta förbi närhelst. Snart har jag importerat alla dessa blogginlägg till Retorikiskas nya boning. Under tiden finns allt gammalt kvar här.

Boken är äntligen redo att bli din! Vi hade bokreleasefest i onsdags och jag hämtar mig ännu ... I morgon flyger jag till Skellefteå för att göra lite PR i hemstaden. Ska bli riktigt kul. Snart ligger bilder från festen på nya hemsidan.

Varmt välkomna!

Retorik på Bromma Gymnasium

Igår var jag på Bromma Gymnasium och höll en föreläsning för medie- och retorikeleverna från år 2 och 3. Hur kul som helst! Som ni förstår av bilden gick vi igenom parteslära med några utvikningar.

Och som de kom igång:

Partesläran är retorikens arbetsprocess. För att läsa lite mer om intellectio - att förstå kan ni titta här.

I andra steget, inventio, tar du fram och bygger dina argument. Någon som gör detta på ett alldeles lysande sätt är Madeleine Leijonhufvud. Eller lyssna på Gudun Schyman när hon oförberedd får använda de sju frågornas metod.

När det gäller att strukturera, dispositio, kan du alltid tänka att du skriver ett tal.

För att sedan jobba med dina formuleringar, elocutio, kan du inspireras från en politisk valkampanj. Kom ihåg beteckningarnas betydelse! Vad var det Guillou gjorde egentligen?

Memoria handlar som namnet insinuerar om att komma ihåg. Inte bara du, utan även de du kommunicerar med. Vinca LaFleur var talskrivare åt President Clinton. Vill du läsa hennes råd?

Hur framför du din kommunikation? Vi talade inte särskilt mycket om actio, men det här är bra att tänka på och följande gör du bäst i att undvika.

Slutligen handlar det om analysis, att analysera. Gå tillbaka till första länktipset och stäm av att allt är med och att allt är rätt för just den här målgruppen.

Lycka till!

Stort tack för inbjudan Anders och Susanne.

Ser fram emot nästa fördjupningstillfälle gör Camilla

Livet blir bättre – Anton Hysén

Nu har inspelningarna börjat! Andra säsongen av "Det blir bättre" heter numera "Livet blir bättre" och kommer att börja sändas på TV3 i januari. Först ut är Anton Hysén. Jag jobbar med programmet som talskrivare och retorisk coach och igår hade vi vårt första möte.

När man skriver ett tal är det viktigt att börja med att förstå några olika parametrar. Därför satt Anton och jag och pratade mycket om varför han ställer upp i det här programmet, vem det är han framförallt vill ska lyssna på honom och vad han vill att de fortsätter tänka på när han slutat tala.

När man skriver ett tal för någon annan är det viktigt att lyssna, lyssna lite mer och slutligen lyssna ordentligt. Hur talar han? Vilka ord använder han? Fraser som återkommer? Talar han snabbt eller långsamt? Använder han många pauser? Talar han rakt eller i bilder? Etc. Anton talar och mitt bläck rinner.

När själva historian börjar lyfta från papperet är det dags att gå djupare in på hur han vill bygga sitt budskap. Ungefär i samma stund avtecknar sig ett ord på alla mina sidor. Jag frågar om han ser det och det gör han. Det är hans ord. Ordet som han sökt efter. Då vet jag. Då är jag hemma.

Och Anton? Det märks att killen är van att ha många blickar på sig. Kameran som Jocke trycker upp i våra nyllen är inte i mobilstorlek direkt. Ända är Anton avslappnad och snackar på. Jag får det jag behöver för att kunna göra mitt jobb trots att även Martin, Matilda och Abraham hänger runt omkring oss. Men många blickar är inte detsamma som många öron.

På söndag är det viktigt att Anton känner att det är hans budskap som står skrivet över hela sidan. Att det är hans röst som han bara ger ton. Det är det jag jobbar med denna vecka. För på söndag när vi är på Ullevi, och Anton för mikrofonen till sin mun i halvlek, är det han som ska leverera sin historia. Trots att han är nervös. Och då vill jag ha gjort ett så pass bra jobb att han känner att jag bara stenograferat.

Känner jag pressen? Såklart. Det här blir spännande.

(För er som vill veta mer om Anton, läs gärna hans blogg.)

Nu är den här!

Det har varit en tung graviditet. Förlossningen var besvärlig och innebar ångest, vånda och stress. Men nu är den här. Och allt det besvärliga är glömt. Såklart. Visst blev den fin?

Den är också fin i bokhyllan.

Och den är så liten och lätt att den passar alldeles ypperligt i dataväskan.

Snart i en bokhandel nära dig.

Var säger vem vad till vilka?

Det är klart att det är en fördel om du vet vad du vill. Jag dristar mig till och med att hävda att det är en förutsättning för att komma framåt. Men innan du börjar gå – stå still. Lyssna.

För att vara framgångsrik i din kommunikation behöver du veta hur omvärlden ser på det problem du vill lösa. (Och är det inget problem du vill lösa råder jag dig att vara tyst.) Närmare bestämt är det viktigt att veta vad din målgrupp tycker och tänker i frågan. Men nu går jag händelserna lite i förväg. Du behöver först bestämma dig för vem eller vilka dina målgrupper är. Och kanske beror det på syftet med din kommunikation. Kanske beror det på budskapet. Eller så får du rikta ditt budskap mot en specifik målgrupp för att vara framgångsrik. Det beror på. Och det är ingen annan som säkert kan säga förutom du.

Cicero utgick ifrån fem områden som du behöver förstå innan du sätter igång:

syfte

budskap

målgrupp

avsändare

sammanhang

Och alltså inte nödvändigtvis i den ordningen.

Det retorikiska syftet handlar om delectare, docere och movere. Dvs, att väcka välbehag, förståelse och känslor. Om du arbetar med marknadsföring talar vi istället om attitydmål, kunskapsmål och beteendemål. Vad vill du att mottagaren av din kommunikation ska tycka, förstå och känna? Oavsett vilken av dem du fäster ditt fokus på bör du inkludera alla tre. För argumentationens skull.

Budskapet ska vara så nedkokat att du kan twittra det. Kan du inte formulera ditt budskap på 140 tecken är du inte klar. Punkt.

Målgruppen kan vara en eller flera, med vilka du kommunicerar direkt eller indirekt. Men se till att du har koll och strategiskt väljer kanaler.

Avsändare kan du inte alla gånger anpassa för att optimera genomslaget. Ibland får du älska den du får. Och det kan vara du. Tänk då på att ta fram de delar av dig som bäst passar uppgiften. Istället för att vara ditt privata jag ikläder du dig rollen som ditt bästa professionella jag. Det brukar fungera alldeles ypperligt.

Och sammanhanget brukar kunna styras för att passa målgruppen/-erna. Bäst är som alltid att låta formen förmedla och stärka budskapet. När Mattias Svensson skulle ha lanseringsfest för sin bok Glädjedödarna valdes en lagerlokal vid Skogskyrkogården till festlokal. Jag är fortfarande imponerad av fingertoppskänslan.

Var säger vem vad till vilka? Börja med att förstå så faller det andra oftast väl ut. Lycka till!

I demokratins tjänst

Det här är ett gäng stolta, modiga, målmedvetna människor.

De berättade hårresande historier. Om flyktingläger, om fängelser.
Om kidnappning, våldsam tortyr, ockupation.

"Varför just vi?"

Om barn, vänner, grannar. Om sig själva.
Om bomber som förlamat ett tre år gammalt barn.
Om bomber som spred napalm.

"Varför just vi?"

Huden knottrar sig, tårarna kämpar för att bryta fram. Inte kan väl den som leder samtalet börja gråta? Inte. Men deras historier kryper in under och stannar.

Idag höll jag i en utbildning i politisk retorik för en delegation från Västsahara. För retorik är grunden för demokrati.
Jag är övertygad om att både de och undertecknad kommer att komma ihåg något från den här dagen för lång tid framöver.
Jag är också helt övertygad om att vi inte kommer att komma ihåg samma sak.

Bokens baksida

Använde ordet duvning i min baksidestext till boken som på något sätt kommer att heta "Retorikiska". Tänkte inspireras och slog på betydelsen.

Enligt SAOL: avbasning, skrapa; grundligt förhör, "gnuggning".

Synonymer.se har en något mer utökad betydelse: överhalning, omgång, körare; grundlig förberedelse, gnuggning, inpluggande, träning, tillrättavisning, avhyvling.

Jahaja. Jag menade naturligtvis i formen grundlig förberedelse. Är inte intresserad av att på något sätt förhöra, tillrättavisa eller avhyvla. Får skriva om. Igen.

Efter lite omvärldsanalys har jag insett att de allra flesta svenska böckerna har en rätt tråkig sammanfattning av sammanfattningarnas sammanfattning utan ens tillstymmelse till försök till att verkligen nyttja tillfället. De amerikanska är mycket vassare. Här finns även ofta citat från framstående branschpersoner eller recensenter. Hmm. Det skulle betyda att min bok kommer ut lite senare. Vill inte. Om de inte kastar sig över mitt manus förstås. Får se.

Jag frågade tidigare i veckan både på FB och twitter om hur folk vill att en baksidestext ser ut. Här kommer några av svaren:

Peter Chakraborty Vore det inte grymt snyggt med en tom baksida med en liten diskret uppmaning i stil med "Skriv din egen beskrivning av den här boken när du läst den." Sedan skriver du din egen text som försida i boken. Det har jag alltid velat se. :o)

Martin Angeby många adjektiv: Svindlande, intrikat, förbluffande, dråplig, magnestisk

davidwastberg David Wästberg

@

@Retorikiska om det är en non-fiction vill jag ha relevant info om författaren.

Som ni ser väldigt olika. Hur tänker du?