Flyttat

Bästa läsare,

jag har flyttat. Som vanligt har jag inte packat upp alla kartonger ännu, men ni är hjärtligt välkomna att titta förbi närhelst. Snart har jag importerat alla dessa blogginlägg till Retorikiskas nya boning. Under tiden finns allt gammalt kvar här.

Boken är äntligen redo att bli din! Vi hade bokreleasefest i onsdags och jag hämtar mig ännu ... I morgon flyger jag till Skellefteå för att göra lite PR i hemstaden. Ska bli riktigt kul. Snart ligger bilder från festen på nya hemsidan.

Varmt välkomna!

Nu är den här!

Det har varit en tung graviditet. Förlossningen var besvärlig och innebar ångest, vånda och stress. Men nu är den här. Och allt det besvärliga är glömt. Såklart. Visst blev den fin?

Den är också fin i bokhyllan.

Och den är så liten och lätt att den passar alldeles ypperligt i dataväskan.

Snart i en bokhandel nära dig.

Bokens baksida

Använde ordet duvning i min baksidestext till boken som på något sätt kommer att heta "Retorikiska". Tänkte inspireras och slog på betydelsen.

Enligt SAOL: avbasning, skrapa; grundligt förhör, "gnuggning".

Synonymer.se har en något mer utökad betydelse: överhalning, omgång, körare; grundlig förberedelse, gnuggning, inpluggande, träning, tillrättavisning, avhyvling.

Jahaja. Jag menade naturligtvis i formen grundlig förberedelse. Är inte intresserad av att på något sätt förhöra, tillrättavisa eller avhyvla. Får skriva om. Igen.

Efter lite omvärldsanalys har jag insett att de allra flesta svenska böckerna har en rätt tråkig sammanfattning av sammanfattningarnas sammanfattning utan ens tillstymmelse till försök till att verkligen nyttja tillfället. De amerikanska är mycket vassare. Här finns även ofta citat från framstående branschpersoner eller recensenter. Hmm. Det skulle betyda att min bok kommer ut lite senare. Vill inte. Om de inte kastar sig över mitt manus förstås. Får se.

Jag frågade tidigare i veckan både på FB och twitter om hur folk vill att en baksidestext ser ut. Här kommer några av svaren:

Peter Chakraborty Vore det inte grymt snyggt med en tom baksida med en liten diskret uppmaning i stil med "Skriv din egen beskrivning av den här boken när du läst den." Sedan skriver du din egen text som försida i boken. Det har jag alltid velat se. :o)

Martin Angeby många adjektiv: Svindlande, intrikat, förbluffande, dråplig, magnestisk

davidwastberg David Wästberg

@

@Retorikiska om det är en non-fiction vill jag ha relevant info om författaren.

Som ni ser väldigt olika. Hur tänker du?

Att skriva en bok

Det har knappast undgått någon som läser denna blogg (eller följer FB-sidan, eller twitter) att jag hållit på att skriva en bok ett tag nu. "Retorikiska. På svenska." heter den. Och det är precis som de säger: Det stora arbetet med boken startar när du lämnar in den till förlaget. Det spelar ingen roll att jag läst varenda text mer än femtio gånger. Det spelar ingen roll att jag korrläst, att andra korrläst, att andra kommenterat. Jag skriver utifrån mitt perspektiv och min redaktör läser utifrån generella läsares perspektiv. Det tar tid.

Hon reviderar min text, jag reviderar hennes revideringar och sedan reviderar hon mig igen. Jag godkänner det mesta, hon accepterar att jag inte accepterar allt. Lärorikt. Men nu har vi lagt in högsta växeln för att bli klara med allt innan semestrarna. Ja, eller hennes. Är man egenföretagarare som undertecknad jobbar man när man har uppdrag, men jag tror att det blir rätt lugnt i juli efter Almedalen. Men jag säger inte nej!

Den här känslan av att vara klar med boken och gå och ta ett glas bubbel på Grand har infunnit sig flera gånger. Sedan kommer insikten. Inte än. Tänker att nu är det högsommarvärme och jag vill med lätta steg i ett par snygga klackskor slinka ned i en schysst utomhusbar, slappna av - på riktigt - och känna att nu, nu är jag framme.

Snart. Snart är jag där.

Attans att nästa bok redan tagit form. Det kliar i fingrarna. Jag vill börja igen. Det är något med att börja nya projekt som tilltalar mig. Starkt. Men jag ska hålla i mig. Samla tankar i den del av minnet som arkiverar. Och på datorn i den utvalda mappen.

Jag gör denna gång som Per Robert Öhlin gör. Jag har skrivit bokens titel först. För inspirationens skull. Ska bara få den första utgiven först.

Det är inte du, det är jag.

Det är inte så att jag slutat skriva. Jag skriver som aldrig förr.

Det är inte så att jag slutat intressera mig för att förmedla retorikens underbara värld till fler. Jag är ute i skolor och gör pro bono föreläsningar för elever.

Det är inte heller så att jag vill försumma er. Men det gör jag.

Jag skriver för tillfället på en bok om retorik som ges ut av Liber under våren 2011.

Fram tills dess är det säkraste sättet att ta del av kortare retorikiska funderingar att "Gilla" Retorikiskas sida på Facebook alternativt följa Retorikiska på twitter.

Vi ses snart igen, om ni vill.

Hälsar Camilla

Retorikiska ny TV-kanal

Nu har Retorikiska bestämt sig för att etablera ännu en kanal i etern. Från och med idag kan ni se på våra seminarier samt framledes ta del av våra retoriska analyser och andra intressanta samtal kring kommunikation i webb-TV-format.

Först ut är delar av Almedalsseminariet som hölls tillsammans med Gudrun Schyman och Lennart Koskinen i somras. Håll utkik, för fram till valet kommer Schymans övningar och ungdomsförbundarnas debattinlägg att analyseras ur ett retoriskt perspektiv här på bloggen, samt om tekniken inte trilskas även retoriska analyser av partiernas framspel och utspel dessa kritiska septemberdagar att tevefieras.



Välkomna!

Johanna Lerström gästbloggar

Låt mig börja med att presentera denna fantastiska kvinna. Hon var årskursetta vid Östra Real där hon läste Samhällsprogrammet med journalistisk inriktning, hon har läst marknadskommunikation vid Berghs School of Education och nu senast student på Reklam och PR vid Stockholms Universitet

Johanna har tidigare arbetat som projektledare och researchassistent hos Mattias Klum samt som projektledare på Bajoum Interactive.

Här på Retorikiska kommer Johanna att gästblogga om intressanta kommunikationsfenomen, men först kommer hennes analys av Maria Wetterstrands tal i Almedalen.

Välkommen Johanna!

Talar Borg retorikiska?

Borgs anförande i budgetdebatten är fyllt av retoriska stilfigurer. Vissa är riktigt snygga. Vissa är oftare använda än andra. Vissa är alltför ofta använda. Dagens retorikiska tankar behandlar dem alla.

Finansministern verkar gilla tautologier. "En tautologi är en slags upprepning, men skiljer sig från denna genom att samma sak sägs på flera olika sätt. Alternativt kan samma sak sägas på fler sätt än ett. En mening kan också innehålla betydelser av samma sak, som sägs på olika sätt, eller innehålla uttryck som har samma betydelse som uttrycket innan" (psyklopedin). Ett av många exempel är när Borg säger "vi ska värna de offentliga finanserna, vi ska skydda kärnan i den offentliga välfärden, vi ska säkra välfärden och vi ska dämpa nedgången och vi ska se till att arbetslösheten inte långsiktigt binder sig fast" eller med bara några få ord "Herr talman, oppositionen är fundamentalt och i grunden oeninga".

Finansministern verkar även gilla metaforer: "Finanskrisen har ryckt undan mattan för människors framtidstro", "då slipper hushållen hålla i plånboken", "I TV-soffan jobbar de socialdemokraternas sedelpressar på högtryck" (observera att Borg serverar tre metaforer i samma mening). Att tala i bilder övertygar på flera plan. Detta nyttjar Anders Borg framförallt för att få in sitt mest upprepade budskap om att "arbetslösheten biter sig fast".

Finansministern verkar särskilt gilla anaforer, dvs när på varandra följande stycken eller meningar inleds på samma sätt. Martin Luther King är den mest kända inom anafor-genren med sitt "I have a dream". Och vilka känslor King byggde med detta anaforiska inhamrande av sitt budskap! Tyvärr når inte Anders upp till samma nivåer. Nej, här handlar det snarare om att han tråkar ut oss lyssnare med alldeles för mycket upprepningar. Det första anaforiska övernyttjandet klarar han sig undan genom att börja parafrasera (variera) öppningsfrasen. "Det är ansvaret under de goda åren... Det är ansvarstagande i goda tider... Det är ansvarstagande i goda tider... Det är ansvarstagande i goda tider... Det är det ansvaret som gör att...". Men efter sju (!) "Då kommer" som konsekvensbeskrivningar av varför arbetslösheten biter sig fast i kristider är jag trött, för att inte säga uttråkad. Faktiskt uttråkad så till den milda grad att jag inte längre lyssnar på budskapet. Hans anaforvurmande har övergått till ett verbalt tics.

Vi får även ta del av riktigt snygga stilfigurer. En är den anaforiska, tredelade hopningen med crescendo "Det här var vad som hände i England på 70-talet. Det här var vad som hände i Tyskland på 80-talet. Det här var vad som hände i de nordiska länderna på 90-talet". Detta parti bygger med en verklighetsförankrad enkelhet upp det följande argumentet "I kristider växte arbetslösheten och sen bet den sig fast på en högre nivå". Är det någon som nu känner för att ifrågasätta?

Ett annat vackert stycke innehåller en pleonasm: "Vi kan inte ge sken av att vi kan stoppa denna sysselsättningsnedgång och den arbetslöshetsuppgång vi nu har". Dessa två ord är beskrivningar av samma sak, synonymer, om än från motsatt håll. Det andra ordet tillför egentligen ingen ökad betydelse eller förståelse. Jag har tidigare skrivit om hur tvåtal uppfattas jämfört med tretal, och här nyttjar Borg detta på ett riktigt roligt sätt. Genom att använda tvåtalet med motsatsord blir meningen som en dubbelnegation. I matematikens underbara värld tar negationerna ut varandra och ger ett positivt resultat. Även om inte ämnet som behandlas är särskilt positivt klingande, klingar språket positivt för Borg.

En tredje skön skrivning är när han använder assonanser: "vi kan inte lyfta Sverige ur världen men vi kan bygga förstärkningar kring välfärden" och "vi ska värna välfärdens kärna". Det finns en anledning till att många sångtexter är skrivna på samma sätt. Vi lyssnare tycker om harmonin i det upprepade ljudet och blir således mer positivt inställda till budskapet.

En vanlig stilfigur inom politik är antitesen, och denna använder Borg många gånger om. Några särskilt uttrycksförstärkande exempel kommer här: "Vi har lagt fram lagstiftning för att ta över banker i kris, utan att för den skull rädda bankägare", "Vi har tatt fram likviditetstöd... ...för att säkra att finansiella sektorn fungerar, inte för att säkra vinsterna i banksektorn" och "Vi har tagit ansvar för fordonsindustrin, men inte genom att öppna en industriakut för att täcka förluster i amerikanska jättebolag". Den oväntade vändningen skapar turbulens i kommunikationen och ger budskapet extra energi. Om ämnet hade varit mindre problematiskt kan liknande omskrivningar lätt locka till skratt. Inte särskilt lämpligt i detta sammanhang, men väl i andra.

Den absolut starkaste stilfiguren i dagens anförande var dock den som följde på antitesen "mot en samlande ansvarsfull regering står ett splittrat vänsteralternativ":
"alltid mer, aldrig nog
alltid mer, aldrig ansvar
alltid mer, aldrig morgondag"
Metonymer lätt hyperboliskt (överdrivet) staplade på varandra i ett helt avskalat språk där vi lyssnare fyller i resten av betydelsen. Gåshud är bara förnamnet.

"Herr talman, uppgiften för politiken är nu tydlig". Efter ett inledande beskrivande scenario av Sverige och omvärlden i ett mörkt narratio presenterar finansministern sitt tals röda tråd. Sedan betar han av område för område med stiliga markörer för att vi lyssnare ska följa med. Avslutningsvis knyter Borg ihop säcken med följande sekvens:"Vi har väldigt tydliga uppgifter framför oss: vi ska säkra de offentliga finanserna, vi ska värna välfärdens kärna, vi ska dämpa nedgången och vi ska förhindra att arbetslösheten binder sig fast. Det är vår uppgift. Det är den enda uppgift vi ska lösa de kommande åren. Tack Herr talman". Tack själv Herr finansminister. Du talar inte bara flytande ekonomiska, du är på god väg att bli flytande även på retorikiska.