Härskarteknik och semiotik

På internationella kvinnodagen sändes en dokumentär om feminismens historia på SVT. Som kvinna kan jag inte annat än att reagera på alla dessa härskartekniker som tidigare nyttjades mot kvinnor, och som idag är så vida spridda att de används för att förtrycka vem som helst som råkar komma i vägen. Jag blev intresserad för att jag insåg att många av härskarteknikerna nyttjar beteckningar för att förtrycka. De är svåra att ta på, innan du blir medveten om dem.

Ludwig Wittgenstein, filosofen, kommenterade att ”Det man inte har beteckningar för kan man inte diskutera”. Det skulle ta nästan 100 år innan professor Berit Ås formulerade de fem härskartekniker vi utgår ifrån även idag: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam. Nu kan vi prata om det.

När den andra vågen av feminism sköljde över världen under sjuttiotalet tar Gloria Steinem problemformuleringsinitiativet när hon säger ”Det vi talar om är en revolution, inte en reform”. Ordet revolution har en annan klang, en annan betydelse och en helt annan kraft är ordet reform. Det är såhär beteckningar fungerar.

Feministen Germaine Greer blir utfrågad i Kanadensisk TV (1971). Bredvid henne sitter en annan man, tyvärr är ingen av dem namngivna i ovan nämnda dokumentär.

Utfrågaren till Greer: I think you are a lousy communicator with working class women.

Greer: How do you know that? You don't read my daily mail.

Bisittaren till Greer: ...TIME Magazine where somebody described women's lib(eration) as being infiltrated by largely deviates, perverts, lesbians, queers – the rift raft of our society (samhällets patrask).

Utfrågaren till Greer: Would a truck driver want to have a neurotic women as yourself?

Greer: Do you think I am a neurotic women? I have controlled myself all the time in this situation. I have not insulted either of you whatever my private opinions may be about. And you have both, he has called the women I work with by every filthy name he could lay his tongue without being bleept out. And now you are trying the same game. I must say it's disgusting.

Allt framfört i lugn ton från Greer utan att bry sig om att utfrågaren försöker avbryta henne fyra gånger. Titta på orden, beteckningarna som används mot kvinnornas frigörelse. Dessa kvinnor är avvikare, perversa, lesbiska (och detta är ett skällsord), queer (även detta), patrask och neurotiska. Trevligt.

För att fortsätta på den inslagna vägen – don't kill the messenger, men du, döda orden. Precis som Greer. Den menat negativa innebörden i orden som de försöker klistra på Greer är rätt intressant sett ur perspektivet att de inte har några sakliga argument mot att kvinnor och män ska betraktas som jämlikar. Det är inget nytt, men det säger en hel del.

Andra som tycker om att härska genom språket är Jan Guillou. Enligt Birgit Ås används vissa ord oftare om kvinnor än om män, exempelvis beskrivningarna cynisk och kall. Hur gör du själv? Hur gör andra mot dig? Och hur kommer du att agera framledes?

Funderar Camilla